Underrubriken är "Arbetsförmedlingens svarta bok" och boken behandlar arbetsmarknadspolitiken ur olika synvinklar. En del kapitel är reportage, en del ursprungligen i syndikalistiska Arbetaren, om hur politiken har drabbat människor praktiskt, från AK:s, Arbetslöshetskommissionens vägarbeten på 30-talet till dagens Fas3. Andra kapitel försöker förklara orsakerna till massarbetslösheten utifrån den nyliberala ekonomiska politik som förts av bl.a. Kjell Olof Feldt, Göran Persson och Fredrik Reinfeldt. Det är en historia om inkompetens, okunnighet och bedrägeri.
En hel del av detta är väl inte nytt, åtminstone inte för dem som inte nöjt sig med den bild som ges av etablerade media. Men som sammanställning av kritiken mot arbetslöshetspolitiken är boken utmärkt. Den visar tydligt hur målet för politiken har ändrats från "full sysselsättning" till massarbetslöshet. Och hur man av naturliga skäl försökt dölja detta faktum.
Avsnitt som var nya för mig är dels intervjuerna med dem som drabbats av Arbetsförmedlingens olika s.k. "åtgärder", dels de interna dokument som dokumenterar vad syftet är t.ex. med det till synes vettlösa framtvingandet av maximalt antal jobbsökningar hos arbetslösa. Vad ska det vara bra för, kan man ju undra, när alla vet att det faktiskt inte finns jobb till alla? Jo, tanken är att ju fler som söker, desto större lönekonkurrens och därmed lägre lönenivå i allmänhet.
Boken handlar inte bara om arbetslösheten utan också om det onödiga arbetet, vad man skulle kunna kalla för den dolda arbetslösheten. En stor del av den består av "arbetsuppgifter" som bara går ut på att övertala oss att köpa de (onödiga) produkter som produceras i vinstsyfte. Kritiken riktas därmed inte bara mot en enskild effekt av vårt samhällssystem, arbetslösheten, utan mot systemet som helhet. I ett samhälle där man delar på de nödvändiga jobben, kan "alla få vara med", men där kan man också ha mycket kortare arbetstid än idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar